Hans paddlax runt Sverige

Start     Dagbok     Dialog     Bilder     Fakta     Sponsorer     Mål

Det är vägen, inte målet, som gör resan värd...

Vad är målet för en sådan resa? ...och vad är vägen?

Resan börjar någon gång i maj 2010 och tar drygt två månader. En tid när det egentligen inte är klokt att sitta i kanoten hela tiden. När man kanske skulle vara hemma och paddla i stället.

Resan började redan i höstas när jag till slut kände att det fanns en möjlighet att genomföra den. När jag såg att det var möjligt att hinna bygga en egen kajak i format som passar, när tankarna hade tagit form kring ambitionsnivå och inställning till uppgiften.

Kanske redan för ett par år sedan - när jag fick frågan om jag inte ska försöka

Jag är redan på väg! Jag har varit på väg ett bra tag redan. Varenda tur, varje övernattning, nästan varje paddeltag där jag provat någon ny teknik, eller alla motionspass där jag räknat snittfart och sträcka per dag. Varje paus, fikastund och samtal kring paddling är en del av resan, för de motiverar, förbereder, underlättar när det väl är dags att sätta sig tillrätta för den egentliga färden runt kusten.

Målet - Haparanda kan jag nå - kanske blir det svårt, kanske tar det längre tid än jag tänker mig.

Målet att genomföra något som många andra bleknar inför sporrar förstås lite - falskt vore det väl att neka till detta, liksom att den glädje som kommer att kännas efteråt också hägrar.

Färdas jag vägen framåt i en egenbygd farkost - en resa i sig att se den växa fram i garaget - så mycket större tillfredsställelse.

Kanske är målet att våga sig ut på vägen, att försöka nå målet, att växa under färden.

Jag ser fram emot resan, vägen, naturens skiftningar genom tid och rum, möten, vyer och lite slit...

....men målet hägrar minsann också, för en sådan färd!